Om cheerleadingen: landslagsextra

11110373_10206732499330679_4570231837908180573_o

Det finns nog ingen smärta som är så tillfredsställande som den man har i kroppen efter en träningshelg. Ja, det kan ju låta konstigt, men jag ser det som ett tecken på att man har kämpat hårt och hårt slit kommer att ge resultat. 

I år är tredje gången som jag sökt, och blivit antagen till svenska coed-landslaget i cheerleading. Jag var med 2013/2014 med DC6 och sedan året därpå som var det första året de gjorde ett nationellt landslag med uttagningar. Året därpå (förra året) bestämde jag mig för att lägga cheerskorna på hyllan och fokusera på andra saker i livet som för tillfället kändes mer hälsosamt.

Det blev skola, jobb och träning på gym. Det var helt klart rätt beslut för mig då. Gymträningen gjorde mig starkare så när jag i början av februari provade träna lite cheer igen kändes det som att det fanns en potentiell utvecklingskurva jag inte trodde på när jag bestämde mig för att sluta. Jag insåg under detta halvår hur viktigt det är att ha baser som tror på en, framför allt när man inte gör det själv. Det slutade med ett SM-guld och en resa till Kina. Cheerleadingen var tillbaka i mitt liv.

13709792_10153938190799965_7569036811844075307_n

I år fick jag återigen äran att representera svensk cheerleading på VM i USA, Florida i April 2017. Det är något extra fantastiskt att vara med i ett coed lag med aktiva från olika föreningar i hela Sverige. Dessa träningshelger vi har tillsammans ger en så mycket mer än träningsvärk och blåmärken. Den ger en så många lärdomar om andra och sig själv, samt att hjärnan vinner över kroppen! Den ger en så mycket utveckling på kort tid och nya vänner man säkerligen inte skulle lärt känna annars. Målet, är vad som för oss tillsamman och får oss alla att göra vårt bästa till att nå dit på de få träningstillfällen vi har tillsammans. Utvecklingskurvan måste ha en brantare lutning än vanligtvis. Sålunda krävs det extra mycket mentalt fokus under träningshelgerna samt egen träning inför dem.

Det går inte alltid som man tänkt sig, och det är viktigt att förstå att alla utvecklingskurvor har både upp- och nedgångar. Det är dem som fortsätter kämpa även i motgångarna som även, så småningom, gör framsteg. Det är lätt att bara ge upp, tro mig – jag själv gjort det flera gånger, men det handlar enbart om hur mycket man vill någonting. Vill man det tillräckligt mycket, så kommer man att kämpa för det och även förr eller senare nå det.

Hjärnan kommer säga nej, lång före kroppen gör det.