Semesterstressen

God morgon gott folk i det svenska landskapet! Nu sitter jag här på balkongen och äter något utav de godaste äggen och körsbärstomaterna på länge. Det känns så ofattbart att jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till här näst.

WIN_20151216_02_56_20_Pro

Så länge bjuder jag på en liten intressant observation:

Vi åker på semester för att rymma vardagsstressen, men när vi väl kommit fram är vi stressade över att inte hinna med och ta det lugnt innan vi måste åka tillbaka.

Ser ni komiken i det hela? Även semestern ställer krav och skapar prestationsångest. Vi ska hinna shoppa allt vi planerat, äta allt gott, sola, bada och kanske då också festa lite. Tidpressen finns där, även om flytt vardagen.

Vet ni varför?

För vi bär den med oss; inom oss. Det är inte det jobbet, skolan och familjen som pressar oss, utan det är vi själva. Oavsett var vi åker eller vad vi gör kommer pressen och stressen finnas med om vi inte gör någon förändring inombords. Ja, det är lätt att skylla det på omgivningen, men som framhävdes i Det är vad du gör det till så är det egentligen en själv som bär ansvaret till om det ska bli någon förändring. Det är ingen annan eller något annat som kan få dig att ändras om du inte är villig att göra arbetet själv.

Varför åker vi då bort?

En resa kan ge en perspektiv på tillvaron och lämna utrymme till att fokusera mer på sig själv utan alla distraktioner som annars vanligtvis infinner sig i vardagen. Det skapar bättre förutsättningar att få distans och påbörja ett förändringsarbete om så önskas. Oavsett tror jag att miljöombyte är bland det mest insiktsgivande tingen en kan företa sig – det tvingar dig ut ur bekvämlighetslådan. Lådan som du ändå inte är riktigt nöjd att leva i. Distansen och de nya perspektiven kanske hjälper en att förstå varför (?).