När man blir tvungen att ta det lugnt

Dagens lunch (skämt åsido)
Dagens lunch (skämt åsido)

Jag har nyss pallrat mig upp från en vilostund i sängen för att ta min nästa dos Kan Jang, som sägs vara ett mirakelmedel mot förkylningar. Efter veckans standars symptom på förkylning bröt det ut rejält igår, lagom till träningen som därmed inte kunde bli av. Så nu har jag varit tvungen att avboka allt vad aktivitet innebär och infört standardresvägar mellan sängen, köket och soffan, som avgår på oregelbundna tider.

“Skönt att bara vara hemma” kan en del tycka, men personligen får denna form av isolering mig att vilja klättra längs väggarna. Även om det kan anses vara hälsosamt att för en aktiv person som mig att bli tvungen att ta det lugnt, så gör jag det gladeligen under andra omständigheter. Jag är inte en person som gläds av att ligga på soffan och streck-kolla serier större delen av dagen. Nej, jag är den typ av person som gläds av att röra på mig, få miljöombyte och interagera med andra människor. Om det innebär jobb, träning eller studier så gör jag det mycket hellre än att ligga hemma i soffan and doing nothing. Inte ens under friska omständigheter mår jag bra av att bara vara hemma en hel dag.

Men det är jag det… sedan finns det andra personer som fungerar annorlunda. :)

Så den här helgen som skulle bestå av jobb, träning, plugg och inflyttningsfest byts ut mot vila, näring, vila och näring. För dra mig baklänges men jag reserverar mig mot att inte bli frisk nästa vecka (!). Två veckor till tävling, följt av tentor och sedan instruktörsutbildning. Mars månad ställer höga krav på min hälsa – resten av februari kan jag offra till att skapa de bästa förutsättningarna.

Tips på huskurer?