LCHF – mirakeldieten för alla (?)

LCHF – en väl omtalad diet i flera forum. Media har gjort uppståndelse, forskarna grottat ned sig och kostexperter talat i frågan. Low-carb High-fat är vad det står för. Tanken är alltså att äta minimalt med kolhydrater och istället äta mer fett och protein. Man brukar tala om två varianter: antingen den strikta eller en mer liberal. Som namnen tyder på äter man mycket mer begränsat om man går på den strikta dieten jämfört med den mer liberala.

Fungerar verkligen LCHF?

Precis som med alla dieter fungerar de med största sannolikhet så länge man kan följa dem. Problemet med många bantningsdieter är sällan att man inte går ned i vikt, utan att metoden är en kortsiktig lösning utan långsiktigt tänk. Visst går man säkerligen ned i vikt av att enbart äta ett äpple varje måltid, men även om äpplen i sig är ett hälsosamt komplement i kosten är det inte hälsosamt att endast leva på dem. Det är där som LCHF faktiskt har ett stort försprång när det kommer till dieter som faktiskt gör nytta både kort- och långsiktigt.

Det finns teorier om att det inte alls är särskilt hälsosamt att äta så pass begränsat med kolhydrater och stor andel mättade fetter, men hittills har det inte kunnat bevisats att LCHF skylle ge några negativa konsekvenser av betydande karaktär. Detta tillsammans med att majoriteten av de som testat följa dieten under en längre period upplevt ett förbättrat välbefinnande och ofta även bättre värden, gör att dieten faktiskt inte verkar vara så tokig. Det finns flera fall där personer blivit friskare, upplevt högre energinivå, jämnare blodsocker och mindre hungrig efter att ha tillämpat LCHF. Onekligen är LCHF en alternativ kosthållning för den som vill minska sin övervikt eller må bättre.

Är LCHF för alla?

Nej, LCHF likt som Atkinsdieten syftar till att kroppen försätts i så kallad ketos och använder fett som bränsle istället för kolhydrater. Det fungerar väldigt bra att låta kroppen omvandla triglycerider till ketonkroppar och få energi därifrån.. MEN den här energiomvanlingsprocessen är inte optimal om man vill få mycket energi på kort tid. De flesta har nog hört att kroppen använder övervägande fett som bränsle vid lågintensiva aktiviteter och kolhydrater dominerar vid mer högintensiva nivåer. För en vardagsmotionär som inte behöver prestera på topp fungerar det säkerligen även att träna och äta en lågkolhydratskost. För en idrottare eller fitnessaltet skulle denna kosthållning inte rekommenderas. Glöm heller inte bort att hjärnan behöver ca 120 g glukos per dag. Får den inte det från kolhydrater försöker kroppen bilda glukos av andra beståndsdelar, så som muskelprotein (se tidigare inlägg).

Det förmodligen inte helt ovanligt att LCHF-uppståndelsen bidragit till att skapa uppfattningar om att kolhydrater i sig skulle vara orsaken till övervikt och sålunda försöker Svensson äta mindre bröd, pasta och ris till måltiderna. Svensson känner sig tröttare, seg och får ökat godissug. Svensson blir grinig på jobbet och orkar inte träna. Klart som fan – kolhydraterna är en viktig energikälla i Svenssons kost. LCHF är inte för vem som helst, och ska man äta enligt dieten är det nödvändigt att man förstår vad det är man håller på med. En kolhydrat är inte bara en kolhydrat, utan den kan delas upp i flera olika typer där en utav dom är socker, som i sig också kan särskiljas. Sockret är i grund och botten ofta boven till ohälsoproblem relaterat till övervikt, och så länge man håller sockerkonsumtionen på rimlig nivå finns det ingen anledning att vara rädd för att använda kolhydrater som energikälla. Har man väldigt svårt att begränsa konsumtionen av sötsaker kan det vara lättare att ta bort allt som kan trigga igång det än att enbart försöka äta “rimliga mängder”.

Jag tänker att LCHF främst riktar sig till personer med övervikt, sockerberoende och risk för diabetessjukdom. Idrottare eller andra personer med väldigt aktiv livsstil gynnas mer av att äta ordentligt med kolhydrater, eftersom det är det primära bränslet vi hög aktivitet. Det vet vi i alla fall; att kroppen använder mer fett vid lågintensiv- och mer kolhydrater vid högintensiv aktivitet.

När vi talar om kost och dess inverkan fokuserar vi oftast på de kroppsliga mekanismerna och glömmer de psykiska faktorerna. En kvinna på mitt jobb berättade för mig om att hon haft socker beroende och att LCHF hjälpt henne att må mycket bättre. Jag tror henne. Jag tror att det går att leva och må bra utan att äta kolhydratrika livsmedel, men jag tror inte att det är för Svensson eller personer med hög aktivitetsnivå.

Värt att observera är att dieten inte är tillräckligt studerad för att vi ska veta om den ger några långsiktiga komplikationer. Men jag tänker att det är mycket vi inte vet av idag, och säkerligen mycket vi tror att vi vet som egentligen inte alls stämmer. Det går inte att ge ett enda “såhär ska du äta”-råd till alla människor. När det kommer till kostrekommendationer måste de ges på en individuell basis, ty vi har alla olika mål och förutsättningar. Min grundinställning är att du ska leva som du mår bra. Allt kommer ändå ha sina för- och nackdelar, så gör det som får dig att må bra.